Ja ni min vänner, vad fort dagarna går, det känns liksom som att det bara är måndag och fredag i veckorna å så svischar helgen förbi ännu snabbare. HUR ÄR DET MÖJLIGT?
Men nu i veckan har det ju i alla fall varit lite hopp om vår efter bakslaget förra fredagen när man INTE trodde sina ögon när man kollade ut i ett riktigt vitt skitväder.
Å hur har då denna veckas träning förflutit... I måndags var inte jag på plats för analys men Jennie har berättat att efter fredagens nederbörd så var inte grusplanen på bästa humöret, så de snörde löpardojjorna på fötterna och begav sig på upptäcksfärd. Det var en hel del tjejer borta men en liten skara av träningsflitiga vart de i alla fall. Efter joggingturen så blev det lite styrka inne i klubblokalen blandat med lite upptåg och taktiksnack. Mycket skratt hade det vart i alle fall.
Så igår hade jag tagit AC-Lotta till min hjälp eftersom övriga ledare inte hade möjlighet att visa sina snygga nyllen...(Järpen kom lite senare) å det är allt lite klurigt för att inte säga omöjligt att få de otroligt smidiga NOT målen på plats själv. Vi startade med liten uppvärmningslek välta konor, övergick till lite olika varianter av stafetter, körde brännbollsfyrkanten och avslutade med tvåmål. Tjejerna spelar stundtals helt ljuvligt och stundtals mindre ljuvligt...Men takterna finns där och jag ser med förväntan fram mot årets säsong och kan inte säga hur mycket vi längtar till gräs.
Träningen igår var med tryck på kondition och det behövs verkligen. Det värmer ett tränarhjärta när tjejerna rödblommiga och med svetten i pannan tycker att det är kul när det är jobbigt. Shit då har de verkligen greppat och förstått att för att förbättra mig så kommer det kosta blod, svett och tårar. Nu ska jag inte säga att hela styrkan är av den kalibern ånej, vi har även en liten skara som kommer behöva en spark därbak för att komma ur sin dvala men glöden finns där och det värmer.