Tack för att ni har följt oss, nu väntar nya utmaningar...

fredag 20 april 2012

Dagen som gav solbrännan vi aldrig glömmer...torsdag 12 april i stekheta Turkiet!

Lyxigt att vakna till solsken och idag var det dagen som vi skulle göra en utflykt och ta lite paus från träningen... Vid niohugget kom vår guide och vi hoppade in i våran buss. Med fickorna fullproppade med pengar att spendera på den stora marknaden var de flesta av girlsen i extas. Ljung vässade armbågarna och tog på allra bästaste prutarkostymen och vi släpptes av med en förmaning från vår guide att inte gå vilse.
För att underlätta och för att ha lite koll så hade vi alla klätt upp oss i matchställströjan och det var ett smart drag. De gula tröjorna lyste upp och vi hade i alla fall lite hum av var de olika brudarna var. Å det som är tänkvärt är att de flesta av tjejerna hade mest bekymmer med att hitta presenter till sina nära och kära. Å en del shoppade loss och lät pengarna flöda. Man kunde även höra prutvana Sofia...please, please just for me, it´s my own money...
Det roligaste minnet från marknaden måste ändå vara när vi alla 20st makade in oss i ett litet stånd för att köpa "tjockis"-tröjor. Of course hade de storlekar så det skulle räcka till alla... no problems...YOU BET! Det visade sig att nästan alla brudarna ville ha grå färg och i storlek XXL. Vi startade dealen med en karl som jobbade men sen tog hans fru eller vad det kan ha vart över och började slita och dra i både tjejer och tröjor. Så fort en hade testat slet hon av prislappen, trökade på tjejerna färger de inte ville ha och Melinda försökte hon lura tre gånger med samma tröja.... bahh med den gick vi inte på...nu började vi bli liiiiiiite trötta på denna dominanta tant och sa att vi inte var intresserade av för små tröjor. Dollartecknen i hennes ögon började att slockna och när hon insåg att vi inte skulle köpa för små kläder vart det fart på de korta benen. Det saknades 6st tröjor och när vi gick därifrån kom hon skenande med tre tröjor och vi sa att det skulle vara sex stycken... moment moment... men då var vi trötta på kärringen och när hon äntligen fattade att hon inte skulle få göra sin dags affär vart hon ilsken så pass och tacklade till Linnea samtidigt som hon nog sa både ett och annat på turkiska...

Nästa anhalt var att åka båt på floden Manavgatfloden (tror den heter så). Nu var det strålande solsken och t o m Umbro (som vi kallade vår guide då han hade en blå Umbrotröja på sig nästan jämt) tog av sig sin Umbrotröja så han endast var iklädd svalkande stickat!!!
Har ni smörjat in er ordentligt? Den frågan ställde vi många gånger... å vi kletade in oss med olika faktorer, armar, ben, näsor...



Å japps alla var rustade för flodturen. Vi åkte väl i ca 35-40 min innan vi var framme vid en strand med floden på ena sidan och havet på den andra. Nu var det tid för sol och bad och att bättra på vår bleka svenska hy...










 Sedan var det dags för supergod lunch ombord på vårt skepp!





Efter vi ätit var det dags att åka samma väg tillbaka och återigen tjatade vi om olika faktorer hit och dit och flaskor for fram och tillbaka och armar och ben fick sig ytterligare en dust.






Tillbaka på bussen började de flesta känna sig lite varma i skinnet...
Vi åkte vidare på vår upptäcktsfärd till ett vattenfall som visade sig att det inte fanns något vattenfall utan en ordentlig översvämning istället, men vad gör väl det när det fanns lite butiker att shoppa i istället. Sedan åkte vi tillbaka till vårt hotell.



På kvällen körde vi ett enklare träningspass, vi körde ett magpass med några och resterande körde tvåmål. Och jag vill helt klart ge en extra stor eloge till Othilia och My som trots att de inte kunde vara med på träningarna höll modet uppe och humöret på topp. Alla vet ju hur stort suget blir när man inte kan vara med utan bara frestas av att titta på. Så varsin stor guldstjärna till er tjejer.

På kvällen var det Othilia, Therese och Maja som stod för underhållningen. Man skulle bl a gissa på ansikten på alla spelare som var ihopsatta med lite extra utsmyckning. Och så skulle våra kroppar få visa sin vighet i leken där man ska klämma en lapp mellan olika kroppsdelar. exempelvis, hand mot mage eller näsa mot fot osv...
Sedan hade även föräldrarna deltagit genom att skriva några rader om något som spelarna sagt eller gjort när de var små och så skulle man gissa på vilken historia som hörde ihop med rätt spelare.








På kvällen börjar det att svida ordentligt i skinnet hos en del men jag kommer ALDRIG att glömma Sannakraken... Jag har aldrig sett någon som  bränt sig så illa i solen och vi led alla verkligen med henne. En kall blöt handduk blev hennes bästa kompis den natten.
Vi snackar inte röd utan något som är rödare än rödast. Aaaahhh jag ryser nu när jag skriver detta. Men Sanna är en fighter och gnällde inte speciellt mycket, kanske hennes rumskamrat fick höra något under natten...
Vidare var det mittbenor, armar, nackar, svålen mm som gjorde sig till känna hos övriga i gänget...
och ja vi somnade ovaggade även denna kväll!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar